Gårdagens undervisning är dagens kulturarv

Långt innan dagens datorer, smart boards och whiteboards såg skolans klassrum annorlunda ut. Man bläddrade i böcker, använde uppslagsverk och istället för att googla tittade man på skolplanscher för information.

Skolplanschen var ett sätt att visa illustrationer av olika saker så som djur, växter och årstider. Planscherna användes ofta i folkskolan från 1890 fram till 1970-talet. Idag har fler och fler fått upp ögonen för illustrationerna och de syns ofta pryda väggarna i heminrednings-magasin vilket gör att de nu finns att få tag i nya reproduktioner av gamla tryck. Intresset för planscherna är nog en kombination av nostalgi och att de faktiskt är konstverk och ett kulturarv som ger oss en inblick i hur undervisning kan ha sett ut. Vi kan föreställa oss klassrum med elever sittande i raka rader framför katedern som reser sig upp från sin plats när de blir tilldelade ordet. De pekar på planschen och berättar om djuren eller växterna. Dagens undervisningsmaterial kanske aldrig blir en kulturskatt, men det kommer alltid att säga något om den tid det användes i.

Denna fick stanna kvar på mässan.

På helgens utflykt till antikmässan på Katrinetorp i Malmö hittade jag i alla fall en av dessa eftertraktade planscher från 1960-talet som ska få pryda en av väggarna i köket. Passande nog är det den med svampar som ska få hedersplatsen.

Denna fick följa med mig hem.

Snabbt, enkelt och framför allt gott

Det är väl ofta så att det inte finns riktigt så mycket tid man skulle vilja ha för att slänga ihop middag på. Eller så finns tid men inte allt man behöver hemma. Ett tips i dessa lägen är denna enkla men goda rätt som kan varieras i massor. Första gången jag kom över receptet var i en blogg och sedan dess har jag provat det i många olika utföranden.

Kesoplättar med grädde, jordgudd/rabarb/vaniljsylt och amerikanska blåbär. 

                             



Keso-plättar lagom för 2-3 personer

2 ägg
250 gram keso
3 msk dinkelmjöl
Lite salt

Blanda all ingredienser och smält ganska rikligt med fett i en stekpanna. Klicka ut små plättar när plåten är riktigt varm. Gör man för stora blir de svåra att vända. När de stelnat på undersidan och börjar sätta sig på översidan vänder du och steker en stund till. 

Servera tillsammans med t ex grädde och sylt, kesella och bär, sweet chili-sås och grönsaker. Som sagt, det går att variera mycket och göra det mer matigt eller mer likt en dessert. 

Kom gärna med förslag på nya varianter!

Malmö Fisk, Nya Rossi och Katrinetorps loppis & antikmässa

Idag är sista dagen på en lång semester. Det känns overkligt att sju veckor kan gå så snabbt och att det är dags att återgå till jobbet imorgon. De sista dagarna har fyllt av fina upplevelser i form av fin-middag med mannen, konsert med Kent och idag loppis och antik-mässa på Katrinetorp i Malmö.

Lördagen bjöd på strålande sol större delen av dagen och vi kom äntligen iväg för att prova Malmö Fisk som hade väldigt god Fish & Chips och en mycket fin bergtunga på menyn.

Söndagens utflykt gick som sagt till Katrinetorp och ett av fynden ser ni här.

En brödrost, troligen från 1960-talet med klämmor på sidorna så att bröd-skivorna sitter på plats. Funktionen påminner om den i Nya Rossi av Sigvard Bernadotte. Den är liten och på så sätt praktisk när  man har ett kök med begränsade förvaringsutrymmen.

Rosor äro röda och dörrar äro blå

Stockrosor är mina absoluta favorit-blommor. I kombination med ett gammalt gathus blir det en idyllisk bild med starka nostalgi-vibbar. Stockrosen, Alcea rosea, är en ganska vanlig syn i vissa delar av staden och jag blir lika förälskad i varje hus de står framför. Oftast ser man dem framför små hus från sekelskiftet med tidstypiska attribut som spröjsade fönster. När jag går igenom dessa stadsdelar funderar jag över hur staden sett ut för 100 år sedan. Vad fanns och vad var ännu inte byggt. Hur levde man och vad tänkte man om framtiden? Var man positiv till de nya husen som byggdes i modern stil eller ville man bevara de äldre husen som vi gör idag?

I mitten av 1900-talet rev och sanerade man området Lugnet i Malmö. En stadsdel bebyggd med små gathus men som ansågs vara en sanitär olägenhet precis som området kring Caroli. Kirseberg å andra sidan bevarades i större utsträckning och idag finns fortfarande små hus längs kullerstens-gator omgivna av Stockrosor. Så många områden gick detta öde till mötes och flera av dem hade, med vilja från dem som bestämde, kunnat rustas upp och bevaras. Tanken om nytt, vitt och fräscht finns kvar idag och nya områden byggs upp en de gamla rivs i alla fall inte.
Hur kommer vår tid att beskrivas vid nästa sekelskifte? Kommer det att talas om vansinne och fula hus eller smarta lösningar som man trodde var miljövänliga?

Ännu mer sylt

Igår kokades det citronsylt. Eftersom jag gärna har sylt i naturell fil eller yoghurt istället för de redan smaksatta vill jag ha flera smaker att välja på. En av mina favoritsmaker är Skånemejeriers Citronfil men den finns inte som laktosfri. Därmed blev det citronsylt i grytan igår och provsmakningen lät meddela att det fungerade fint, kanske skulle den fått lite mer socker för att smaka som originalet. Men balansen är svår så att smaken inte slår över i citrus-marmelad.

Lika delar sylt-socker och fruktkött från citron och så citronskal.

Om att lysa upp en annan människas tillvaro

Förra veckan var jag ute på stan en runda under lunchen. Solen sken och dagen till ära hade jag en blommig klänning på mig. När jag står i kö vänder sig kvinnan framför mig om och säger helt spontant "vilken fin klänning du har". Senare när jag ska köpa bröd på Vendel säger tjejen på andra sidan disken "vilken söt klänning!".

Visst är inte komplimanger för hur man ser ut eller vad man har på sig det viktigaste, men det kan verkligen göra en bra dag ännu bättre och framför allt kan en mindre bra dag helt plötsligt får lite solsken på sig. Det är inte så ofta det händer och denna dagen fick mig att fundera över hur ofta jag själv förgyller någon annans dag. När jag funderar på det inser jag att jag är bra på att ge komplimanger till dem jag känner, men främlingar i butikskön är jag inte alls bra på att uppmärksamma. En stor del i detta är säkert att vi inte är vana vid att bemöta varandra på det sättet och allra minst att prata med okända människor.

Samma dag åt vi lunch på en bänk nere vid kanalen och på bänken bredvid satt en man som plötsligt började prata med oss. Det visade sig att han var skotte och vi pratade om svenskarnas rädsla för att prata med dem okända. En trevlig pratstund och framför allt upplyftande att höra ett annat perspektiv på saken.

Slutsatsen denna dag blir i alla fall att man kan göra mycket för någon annan även om insatsen inte är så hög. En mening kan göra en annan människas dag och stärka henne! Så, nästa gång du tänker tanken säg det till personen också!

Vanilj möter jordgubbar och rabarber

Igår var det så dags igen att göra sylt. Ett halvt kilo rabarber, två liter jordgubbar, en vanilj-stång och ett halvt kilo sylt-socker kokas tillsammans och hälls på burkar.

Resultatet? Fantastisk smak och en stunds avkoppling i form av hackande, ansande och kokande.